Blogg

Politikens realiteter!

En realitet i politiken är den att det oftast inte är det parti som först lägger ett förslag, som får ”erkännandet” efter genomförandet.

Det/de partier som driver igenom förslaget vinner alltid fördelarna, medan den ursprungliga källan inte anges.

Det finns ett otal exempel där goda förslag inte blir goda förrän en (annan) majoritet bestämmer sig för att anamma dessa. I och för sig är ju det förfaringssättet bättre än att aldrig någonsin fånga upp ett god tanke – enbart för att denna har kommit från en politisk ”motståndare”.

Ett uppenbart och positivt exempel: Kristdemokraterna lägger en motion om fri kulturskola (utan bifall), ett annat parti lyfter in ärendet som s k inspel i de rödgrönas budget för 2018 (bifall) – och plötsligt är detta ett rödgrönt förslag, som sannolikt kommer att få bifall i kommunfullmäktige?!

Ett annat, belysande exempel, är möjligheten för pensionärer att åka buss avgiftsfritt under helger, och vissa tider på dygnet under vardagarna. Denna fråga var aktuell under det s k sexpartistyret i Borås (intill 2010), men m h t att inte alla partier kunde bli överens genomfördes inte reformen. Efter att det rödgröna styret tillkom, anammades idén till fullo och reformen genomfördes.

Listan skulle kunna göras mycket längre, men en viktig slutsats är att ärenden/reformer/idéer/tankar ibland måste ”ligga till sig”, skapa ett tryck från en större grupp av väljare, eller helt enkelt har blivit så uppenbart nödvändiga att det vore direkt fel att inte genomföra dessa!

Detta är demokratins realiteter – och spelregler!?